I de två förra inläggen pratade vi om hur autism påverkar nervsystemet, känsligheten för intryck och hur cellenergi och tarmhälsa är med och styr vår förmåga att kommunicera. Men vad händer när ett autistiskt barn plötsligt börjar tala ett helt annat språk än sitt eget modersmål?
Många föräldrar upplever att deras barn väljer bort sitt svenska modersmål för engelska. Och om barnet redan har engelska som sitt modersmål, dras de ibland istället till helt andra språk som ryska eller kinesiska.
Det här är inte någon slump. Det är nervsystemets sätt att söka struktur, förutsägbarhet och stimulans.
Varför är engelska ofta första valet?
Många autistiska barn som växer upp i Sverige börjar prata sina första ord eller hela meningar på engelska, ett fenomen som kallas spontan tvåspråkighet.
Forskningen visar att det beror på flera saker i nervsystemet:
Logisk och tydlig melodi: Engelska har ofta en tydligare och mer överdriven intonation i exempelvis tecknad film, pedagogiska videor och program. För en autistisk hjärna, som kämpar med att avkoda vaga sociala nyanser i talat språk, blir den tydliga engelskan mycket lättare för nervsystemet att bearbeta och härma (ekolali).
Mindre krav på social nyans: Svenskan bär på alla krav från vardagen, krav från förskola, skola och familj. Engelskan blir ofta förknippad med roliga, kravlösa stunder och blir därför en trygg frizon där barnet vågar börja kommunicera.
Men om de redan har engelska som modersmål?
Om barnet växer upp i ett engelsktalande hem räcker inte engelskan till för att skapa den där avskildheten eller neurologiska stimulansen. Då ser vi ofta att de istället dras till helt andra språk, som ryska eller kinesiska.
Varför just dessa språk? Svaret ligger i hur hjärnan bearbetar mönster.
1. Ryska: Fonetisk precision och regelbundenhet
Många med autism fascineras av ryska på grund av hur språket är uppbyggt:
Matchning mellan skrift och ljud: Engelska är ett rörigt språk rent fonetiskt, ord stavas sällan som de låter. Ryska har däremot en väldigt klar och regelbunden koppling mellan bokstäver och ljud.
Det kyrilliska alfabetet: För en hjärna med stark mönsterigenkänning är ett nytt alfabet som godis för sinnet. Att lära sig nya tecken som följer strikta regler ger en känsla av ordning och lugn i ett i övrigt kaotiskt nervsystem.
Kinesiska: Visuella mönster och tonhöjd
Kinesiska (mandarin) aktiverar helt andra delar av den autistiska hjärnan:
Tonalt språk: I kinesiska ändrar ord mening beroende på vilken tonhöjd (pitch) du använder. Som vi nämnt tidigare har autistiska personer ofta en helt överlägsen förmåga att uppfatta tonhöjd och melodimönster i ljud. För deras nervsystem blir kinesiska nästan mer som musik än som vanliga ord.
Tydliga visuella tecken (Ideogram): Kinesiska tecken är visuella bilder av koncept snarare än bokstäver. Många autistiska personer har hyperlexi (en stark visuell läsförmåga) och tänker i bilder. Att koppla ett visuellt tecken direkt till ett objekt hoppar över de krångliga språkliga omvägarna i hjärnan.
Nervsystemet söker alltid den lätta vägen
När ett barn med autism väljer ett specifikt språk handlar det om att hjärnan söker den väg som kräver minst social energi och ger mest neurologisk trygghet.
Oavsett om det handlar om att gå från preverbal till engelska, eller att hitta ett specialintresse i kinesiska tecken, är det ett tecken på att hjärnan vill kommunicera! Det är en bro till förståelse som vi kan använda för att bygga vidare på deras utveckling.
Vill du ha mer stöd, verktyg och strategier för er unika resa?
Kika gärna runt i min butik! Kanske hittar du en ebok, en kurs eller en transformation som kan hjälpa just er resa och ge er de verktyg ni behöver för en enklare vardag. Du är inte ensam.💜
Jag är en mamma till ett barn med autism nivå 3