När man kliver in i autismens värld inser man snabbt att ingen diagnos är den andra lik. Det är ett brett, komplext och vackert spektrum, och det är också en värld som väcker många frågor. Varför kan en person med autism ha extremt svårt med vissa ljud, medan en annan inte har något talat språk alls?
För att förstå det behöver vi titta på hur magiskt, unikt och färgstarkt vårt nervsystem är uppbyggt.
Vår resa med Liam
Min egen resa med Liam har lärt mig mer om livet, kommunikation och tålamod än jag någonsin kunnat ana. Att navigera i en värld som inte alltid är anpassad för våra fantastiska barn har varit både utmanande och djupt lärorikt. Varje litet framsteg är en enorm seger, och varje motgång har varit en drivkraft för mig att söka mer kunskap.
Det var just min vilja att förstå Liam och stötta honom på bästa möjliga sätt som fick mig att börja gräva djupare i vetenskapen. Jag ville förstå vad som faktiskt hender på insidan, nämligen i nervsystemet.
Genom de konkreta verktyg och strategier som vi har använt har vi sett en helt otrolig utveckling. Liam gick från att vara helt preverbal till att i dag ha en fungerande kommunikation, en djup förståelse och förmåga till egenvård. Det har förändrat hela vår vardag och visar hur mycket som är möjligt när man möter nervsystemet på rätt sätt.
Autism och nervsystemet: Vad säger forskningen?
Forskningen visar att autism inte handlar om att man har lite eller mycket autism. Det handlar istället om hur hjärnans nätverk och hela kroppens nervsystem har formats under utvecklingen. Här är de tre biologiska huvudorsakerna till varför symptomen kan bli så olika:
1. Hur nerverna kopplar (Konnektivitet)
Hjärnans vägnät fungerar annorlunda hos autistiska personer. Man brukar prata om två parallella fenomen:
Lokal hyperkonnektivitet (Täta motorvägar nära varandra)Inom specifika områden, som hörselbarken, finns det ofta ett överflöd av kopplingar. Det är därför vissa personer blir helt överväldigade av ljud. Det naturliga filtret saknas, och nervsystemet behandlar varje bakgrundsljud som akut, jättehögt och viktigt.
Långväga hypokonnektivitet (Glesa broar långt ifrån varandra)Samtidigt kan kommunikationen mellan områden som ligger långt ifrån varandra vara svagare, till exempel mellan de delar som tolkar sociala signaler och de delar i pannloben som styr det talade språket. Detta kan bidra till att en person förblir ickeverbal.
2. Balansen mellan gas och broms
I nervsystemet pågår en ständig balansakt mellan signaler som aktiverar (gasar) och dämpar (bromsar). Hos autistiska personer visar studier ofta att det dämpande systemet (signalsubstansen GABA) har svårare att arbeta, medan det aktiverande systemet är väldigt starkt. Detta skapar en enorm känslighet. Nervsystemet går på högvarv, vilket gör att ett plötsligt ljud kan göra fysiskt ont eller trigga igång en akut stressreaktion.
3. Det autonoma nervsystemet (Kamp eller flykt)
Många med autism lever med ett autonomt nervsystem som ligger väldigt nära kamp eller flyktläge dygnet runt.
* För den som är ljudkänslig reagerar kroppen på skrapande stolar eller sorl som om det vore en direkt fysisk fara.
* För den som saknar ett talat språk kan de massiva intrycken från den sociala miljön göra att hjärnan drabbas av en shutdown (att den låser sig) för att skydda sig själv. Det finns då helt enkelt inte tillräckligt med biologisk energi kvar i nervsystemet för att producera tal.
Två sidor av samma mynt
Det fina i att förstå detta är att vi slutar se barnen som trotsiga eller ovilliga. Liams resa har visat mig att bakom varje beteende finns ett nervsystem som kämpar för att hantera världen. Oavsett om utmaningen ligger i att hantera ett högt ljud eller i att hitta orden, så bottnar det i samma neurologiska sårbarhet. Det går att öppna nya dörrar och bygga nya broar i nervsystemet med rätt stöd.
Vill du ha mer stöd, verktyg och strategier för er unika resa?
Kika gärna runt i min butik! Kanske hittar du en ebok, en kurs eller en transformation som kan hjälpa just er resa och ge er de verktyg ni behöver för en enklare vardag. Du är inte ensam.